Mitt problem blev allt tydligare

Allt oftare fick jag svårt att komma upp ur sängen på morgonen. Många dagar började därför med att jag gick in på toaletten för att ta kokain. Utan en tillräckligt stor dos klarade jag inte av att hålla det tempo som krävdes av mig under dagen. Till slut var jag tvungen att erkänna för mig själv att jag hade blivit helt beroende av kokain för att klara av mitt pressade schema.

Utöver drogerna hade alkohol också blivit en stor del av mitt liv. Till en början använde jag främst alkohol och kokain vid sociala tillställningar i samband med arbetet. Men med tiden började jag inse att jag hade utvecklat ett allvarligt beroende. Jag tog därför kontakt med flera behandlingscenter för att undersöka vilken hjälp jag kunde få.

Lösningen blev att söka hjälp på ett behandlingscenter

Insikten om att jag var beroende av kokain kom när jag inte längre kunde ta mig upp på morgonen utan att först gå in på toaletten och ta dagens första dos. För mig kändes det nödvändigt för att kunna hålla jämna steg med kollegorna, vännerna och den ständiga jakten på det perfekta livet. Men vem skulle kunna hjälpa mig ur den här situationen?

Jag började leta efter ett behandlingscenter som erbjöd avgiftning och beroendebehandling under en kortare period, helst bara två veckor. Jag hade helt enkelt inte möjlighet att vara borta från arbetet i sex veckor, vilket gjorde längre behandlingsprogram till ett otänkbart alternativ. Ganska snart hittade jag Heimveg och ringde en eftermiddag för att höra vilka behandlingsalternativ de kunde erbjuda.

En avgörande faktor för mig var att de erbjöd full anonymitet. Med tanke på mitt arbete och den bild jag ville upprätthålla utåt var diskretionen oerhört viktig. Jag fick besked om att jag kunde påbörja behandlingen redan inom fem dagar. Då var det bara att packa väskan och åka. För mig handlade det om att våga ta steget direkt, innan jag hann börja tveka. Jag ville komma förbi det hinder som beroendet hade blivit i mitt liv.

Vi bestämde ett datum, flygbiljetterna bokades och sedan återstod bara att invänta avresan.

Jag visste inte riktigt vad som väntade mig. Som så många gånger tidigare lade jag inte särskilt mycket tid på att planera, utan kastade mig rakt in i den nya situationen. Plötsligt stod jag på flygplatsen, där jag fick ett varmt och välkomnande mottagande av personal från behandlingscentret.

Att äntligen få njuta av en vardag utan stress

Jag visste inte riktigt vad jag hade att vänta mig när jag mötte de vänliga människorna som kom för att hämta mig på flygplatsen. Resan gick bra och vistelsen gav mig något jag inte hade upplevt på väldigt länge: lugn och ro, och tid att fundera över mitt eget liv. Jag hade faktiskt inte gett mig själv möjligheten att vara ensam och bara tänka sedan jag var liten. Att äntligen kunna dra i handbromsen, sänka tempot och slappna av var en fantastisk känsla. Framför allt kände jag att jag blev tagen på allvar.

Jag behövde verkligen den här tiden för mig själv, för att kunna stanna upp och reflektera över hur mitt liv hade blivit.

När jag fick vara ifred och fokusera på mig själv kunde jag också börja tänka mer på min familj och inte minst på min nya roll som pappa. Min kropp behövde dessutom återhämta sig efter en lång period av festande och droger. Det stressiga livet hade verkligen fått ett hårt grepp om mig. Under vistelsen började jag därför se flera saker som jag behövde förändra för att få en bättre och mer balanserad vardag hemma.

Det kändes bra att veta att jag hade vågat ta steget och att jag under behandlingen började återfå kontrollen över mitt liv.

De två veckorna på behandlingscentret utomlands gick betydligt snabbare än jag hade föreställt mig. Plötsligt var det dags att åka hem, och jag kunde se tillbaka på en fin tid tillsammans med många trevliga människor. Den första tiden med avgiftning gick förvånansvärt bra. Jag kom snabbt in i en fungerande dygnsrytm och dagarna gick fort. Det var också tryggt att veta att jag kunde arbeta om jag behövde det. Men i slutändan blev det betydligt mindre jobb än jag hade planerat. I stället bestämde jag mig för att verkligen ta vara på dagarna och njuta av lugnet.

En vardag med mer fysisk aktivitet

Under vistelsen på behandlingscentret skrev jag en lista över förändringar som jag själv ansåg var nödvändiga för att få bättre rutiner hemma i Norge. Jag tänkte att det skulle bli lättare att förändra mina gamla vanor om jag hade en konkret plan att utgå från när jag kom hem. Även om jag ännu inte har lyckats genomföra allt på listan har den haft stor betydelse för mitt liv.

Jag arbetar fortfarande med de mål jag satte upp för att skapa en bättre vardag, och flera av förändringarna har redan blivit en naturlig del av mitt liv. De nya rutinerna har hjälpt mig att fylla det tomrum som uppstod när jag slutade med kokain och alkohol. Framför allt har jag börjat prioritera fysisk aktivitet och en mer hälsosam vardag. Mycket har hänt sedan den dag jag satte mig på flyget till Spanien för att möta människor jag aldrig tidigare hade träffat och påbörja min behandling.

Idag har det gått nästan tre år sedan vistelsen, och jag håller fortfarande fast vid mitt beslut att leva ett liv fritt från alkohol och droger.

Har du problem med alkohol eller droger?

Kontakta oss för ett förutsättningslöst samtal. Vi hjälper dig att hitta rätt väg framåt.