Fysisk och psykisk hälsa vid avgiftning

Hur mår du? Hur är det med dig?

”Tack, jag mår bara bra, allt är fint”, svarar vi ofta.

Men när det inte är sant, när vi egentligen inte mår bra, är det ofta lättare att prata om fysisk smärta än om psykiskt lidande.

Vi kan prata om våra kroppar och den fysiska smärtan. Att vi har ont i ryggen eller nacken, huvudvärk eller har skadat ett ben. Vi får uppmärksamhet och känner oss sedda och hörda. Ofta får vi också höra hur den andra personen mår. Ja, våra kroppar kan verkligen ställa till det för oss.

Men när det handlar om psykiskt lidande, som sorg, ensamhet, känslan av att inte vara tillräckligt bra eller smärtsamma minnen som tränger sig på, blir det genast svårare att prata. Om alkohol eller andra droger dessutom har blivit ett problem och vi har utvecklat ett beroende, kan det bli ännu svårare att hitta orden. Skammen gör sig påmind och viljan att dölja problemen för omgivningen kan vara stark.

”Det är bara bra”, svarar vi och hoppas att det snart ska bli sant.

Kanske har vi också fått höra att vi inte ska tänka på det. Att vi ska försöka glömma, släppa det och inte bry oss. Men försvinner problemen verkligen då? Inte alltid. Ibland blir det tvärtom värre, eftersom det är så svårt att bara glömma. Behovet av alkohol eller andra droger kan öka när man försöker dämpa sina problem genom missbruk.

Att ha någon att prata med

Vi vet att alla människor kan må psykiskt dåligt ibland. Det är en del av att vara människa. Livet består inte bara av glädje och bekymmersfria stunder. För många kan det vara väldigt svårt att prata med sina närmaste om det som känns jobbigt, inte minst för att man inte vill göra dem oroliga eller ledsna. Ibland känner vi att vi inte vill besvära andra eftersom de redan har tillräckligt mycket att tänka på. Vi vill inte vara en belastning. Vi kanske inte heller orkar prata med våra kollegor, eftersom vi inte vill att de ska känna till våra problem.

Så vi håller allt inom oss.

Vi kan sakna någon som inte längre finns i våra liv, antingen på grund av dödsfall eller för att vi har glidit ifrån varandra. Vi kan förlora jobbet, en vänskap eller gå igenom en separation.

När livet plötsligt tar en ny och svår vändning behöver vi därför vara extra omtänksamma mot oss själva. Om alkohol- eller drogproblem dessutom har tillkommit kan behovet av hjälp vara ännu större. Då kan en behandlingsvistelse med avgiftning vara viktig, där man får stöd med både de fysiska och psykiska svårigheterna.

Att ha någon att prata med kan göra stor skillnad. Det känns bra att bli lyssnad på och känna sig sedd. Den som genomgår avgiftning befinner sig ofta i en sårbar period och behöver därför kunna prata med någon som inger förtroende, någon man kan lita på och som har kunskap om hur man hjälper. Det kan vara en läkare, en beroenderådgivare eller en terapeut.

Vi har mött människor som kommer till oss för avgiftning och tror att de är ensamma om att må som de gör. De har aldrig pratat med någon annan om sina känslor och har därför trott att ingen annan känner likadant. Att de är helt ensamma om sina upplevelser.

Det finns några enkla riktlinjer för hur vi kan vara en god vän och samtidigt sätta gränser för oss själva. Vi kallar dem uppmärksamhetsreglerna:

• Be om den uppmärksamhet du vill ha.
• Ge den uppmärksamhet du vill ge.
• Ta emot den uppmärksamhet du vill ha.
• Säg nej till den uppmärksamhet du inte vill ha.
• Ge dig själv uppmärksamhet.

Ta dina känslor på allvar och var rädd om dig själv.